Ua bera tèrra entà maitin



Sòi nascut ena montanha
A travèrs eths anherons
Volerí que vos’na plana
Non siatz pas tròp maluròs.
Eths mainats enas escòlas
Que deverén saber aimar
Aqueth estrangèr qui passa
E minjar eth mèma pan.

Uei que van ent’ra Hestejada
Tà cantar coma cad an
Tà passar bèra vrespada
E parlar drin Occitan.
Nosta lenga tant aimada
Coma parlavan bèth temps a
Tots amassa enas velhadas
Sense jornal televisat.

Quan tots eths camins d’ra tèrra
Cantaràn la libertat
Adiu praubes e misèra
Que serà noste combat.
Tots eths òmes que son fraires
Que se’n cau tostemps brembar
Tots aqueths beròis parlaires
Non vòn pas tròp partajar.

Que’nse cau bastir amassa
Un bèth monde tà maitin
Comencem autorn de casa
Dar ua man a noste vesin.
Qu’em tots ena mèma galèra
Tot lo temps que i cau pensar
Quan nosauts seram en tèrra
Eths mainats que’s van lhevar.

Fermer